Niin monta kertaa kuin tästä varoitettiin, ettekä uskoneet - Så många gånger vi varnat, och ni trodde oss inte

 Perussuomalainen kaupunginvaltuutettu ja ilmeisesti myös ammattiyhdistysaktiivi Janne Pahkala parkuu Kouvolan Sanomissa siitä, kuinka persut nyt hallitukseen noustuaan ovat pettäneet työläiskannattajansa. Melkein tulisi sääli, mutta ei oikeastaan tule.

Janne Pahkala, sannfinsk medlem i Kouvola stadsfullmäktige och av allt att döma också en aktiv fackmedlem, jämrar sig i lokaltidningen Kouvolan Sanomat om hur sannfinnarna nu, när de väl kommit in i regeringen, svikit arbetarklassen, trots att den röstat på partiet. Jag skulle nästan tycka synd om honom, men tror att jag ändå inte gör det.

Jo yli kymmenen vuotta sitten, kun minäkin vielä sain kirjoittaa suomeksi maksua vastaan, varoitin, että niin työläiset, eläkeläiset kuin köyhät ja vähäväkisetkin joutuvat vielä kärsimään, jos erehtyvät äänestämään persuja. Rasismiin liittyvät nimittäin aina halveksivat asenteet ihan kotoperäisiä ja puhdasrotuisen suomalaisiakin heikkoja ja häviäjiä kohtaan. Tämä on itsestään selvää kaikille, jotka ovat lukeneet riviäkään Halla-ahon kirjoituksia: siellä oikein mässäillen julistetaan, kuinka kaikenlainen sosiaalihuolto on yhteiskunnan luksustoiminto. 

Redan för mer än tio år sedan, när jag ännu tilläts skriva på finska mot betalning, varnade jag att både arbetarna, pensionärerna och de fattiga och utblottade kommer att ångras om de är tillräckligt lättlurade för att rösta på sannfinnarna. Rasismen hänger nämligen alltid ihop med föraktfulla attityder mot alla svaga och alla förlorare, inklusive de inhemska och renrasigt finska. Det här är självklart för alla som läst så mycket som en rad av Halla-ahos bloggskriverier: han frossar formligen i hur han ser allehanda socialvård som en lyx samhället egentligen inte har råd med.

Perinteisen työväenliikkeen avainarvoihin kuuluu solidaarisuus. Se tarkoittaa, että heikkojen on pidettävä yhtä vahvoja vastaan - olivatpa heikot sitten heteroita tai homoja, mustia tai valkoisia. Se solidaarisuus on siellä ihan käytännön syistä, kyse ei ole korulauseista eikä "hyveposeerauksesta", vai mikä se natsiemme iskusana olikaan. Kannattaisi Janne Pahkalankin miettiä niitä työväenliikkeen arvoja ja kysyä itseltään, kumpi niitä edustaa - Sanna Marin vai Jussi Halla-aho.

Ett av arbetarrörelsens traditionella nyckelvärden är solidaritet. Det betyder att de svaga bör hålla ihop mot de starka - oberoende av om de svaga är heterosexuella eller homosexuella, svarta eller vita. Solidaritet är någonting helt praktiskt och pragmatiskt, det är inte ett fint retoriskt ord och det är inte "dygdposering", eller vad fan våra nazister nu brukar säga. Janne Pahkala borde också reflektera över arbetarrörelsens värden och fråga sig, om det är Jussi Halla-aho eller Sanna Marin som bättre representerar dessa värden.